Undergiven

Publicerat i: Allmänt
Hur kommer det sig att när man hittat den man verkligen älskar så blir man helt plötsligt ''undergiven'' ?
Eller inte hittat, utan över lag.
Ta mig som ett exempel, jag älskar min pappa och min storebror mer än själva livet, alltså ställer jag alltid upp på dem.
Till hundra procent, vad det än gäller.
Om någon av dem gör mig ledsen eller ''utnyttjar'' mig så förlåter jag dem lika fort och fortsätter ställa upp.
Om någon av dem ljuger så förlåter jag dem och litar på dem igen utan att blinka.

Detta har folk i min omgivning reagerat på. De tycker att jag är för snäll och förlåtande.
Men jag menar, jag älskar dem, jag kommer alltid att ge dem en chans till, och en chans till och en till.
De kan behandla mig hur de vill. Jag står fortfarande kvar.

En som har påpekat detta många gånger är t.ex. min sambo.
Han tycker inte att jag klippt navelsträngen och att jag är för snäll o borde säga ifrån o.s.v. Även så tycker han att min pappa och min bror är helt slut som inte ser vad jag gör för dem, som inte ser hur mycket jag faktiskt ställer upp.
Och visst han kanske har rätt på alla punkter,
MEN
det jag reagerar på är att han inte ser att jag gör EXAKT samma sak för honom. Jag har gjort det nu i tre år och jag kommer att fortsätta göra det. För att jag älska honom.
Han kan kränka mig hur många gånger han vill,
Han kan skrika på mig för helt meningslösa saker,
Han kan tala om för mig en miljon gånger att jag gör fel,
Han kan vara vansinnig på mig för något som det inte är värt att vara arg över.
Han kan dricka på varenda fest,
Han kan bli för full på varenda fest,
Han kan sedan låta mig ta hand om honom,
ta honom ur slagsmålen han hamnar i,
låta mig torka alla spyor och sedan alltid ta förgivet att jag ska köra för att jag ändå inte dricker.
Han kan göra allt detta och jag kommer fortfarande att stå kvar.
Jag kommer fortfarande förlåta och sedan ge honom en ny chans.
Jag kommer alltid att tro på honom när han säger förlåt.
Jag älskar honom.

Och så min pappa och min bror då,
de förstår inte hur jag kan ta så mycket ''skit'' enligt dem.
Varför jag alltid förlåter honom och varför jag alltid stannar kvar.
Och det som förvirrar mig är att de inte ser att jag gör exakt samma sak för dem..
Precis lika dant.
Precis likadana situationer.

De värkar inte förstå att jag älskar dem.
Och att jag alltid alltid alltid kommer sätta dem före mig.
Jag har alltid gjort och kommer alltid göra.

Barbie
allt för min familj
Kommentera 0

Snöpromenad

Publicerat i: Allmänt
Tog en paus i kontorsarbetet igår o gick ut med Michelle och våra älskade hundar en sväng i skogen.
Lyckligare hundar var länge sen jag såg.
Tror de aldrig hade slutat springa om inte Michelle o jag hade gett upp.
Kommer fler lite roliga bilder!
Men börjar med denna på alla finingar uppradade.

Från vänster har vi Puff. Det är min hund. 9 månader gammal
schäfer/leonberger.
I mitten har vi Taison. Michelles blandning av hundra raser. Men Schäfer o leonberger är två av dem som jag kommer ihåg iaf.
Och till höger har vi älskade Atlas. 1,5 år gammal Grand danois med en gnutta Boxer. Michelles hund där jag o min sambo brukar hjälpa till att ha ibland då han kräver mycket motion o hon bor i stan i lägenhet o jag o min sambo på landet :)

Barbie
Älskar sina djur <3
Kommentera 0

Egetföretag

Publicerat i: Allmänt
Jag må vara handikappad och inte kunna göra fysiskt arbete.
Men jag vägrar känna mig helt handikappad!
Och har man eget företag så har man.
Vända papper är alltså vad som gäller.
Och snart tror jag mitt huvudsprängs..
Att sammanställa alla tider från 4 st anställda och min delägare är
ett heltidsjobb..
Tidrapporter överallt så jag tror jag drunknar och en massa datorprogram jag knappt förstår mig på..
Önskar jag kunde få sitta i min fina blå o ploga ist.
Jag hatar att inte kunna röra på mig!
Kommentera 0
Visa fler inlägg