Mitt gamla jag.

Publicerat i: Allmänt
Jag gled igenom facebook lite sådär som man kan göra ibland ni vet och så snubblade jag över en bild på mitt gamla tonårsrum, det är nostalgi. 

Nu undrar ju säkert ni hur intressant ett tonårsrum kan vara, och det ska jag ta och visa er. 
Mitt gamla rum är faktiskt något jag saknar och som jag någonstanns alltid kommer vilja återställa. 
Göra ett likadant, någonstans, i mitt hus, tvinga P att göra hennes så eller ja vad som egentligen. Bara jag får göra det igen. Men innerst inne vet jag att jag inte kommer kunna göra det, för dels så kommer det inte bli samma sak, men framförallt så är jag ju inte tonåring längre, och då kan jag inte gå runt med ett sådant här rum i mina ägor. 
Eller så kan jag kanske det? 

Vem vet. 
Jag vet inte iallafall. Det enda jag vet är att jag föralltid kommer sakna det. 
 
 
 
Det är kaos - men återigen, tonårsrum. 
Men det är så mycket mer än kaos, det är ett fullskaligt engagerat kaos, det var mitt kaos. 
Och jag älskade det. 


Barbie 
     kanske en liten gnutta annorlunda bara.