\n

Kära bilist, du kära lediga förare, jobbande förare, yrkeschaufför,och alla ni andra  förare som finns där på vägarna och framför edera fordon. Jag förstår att ni är påväg, jag förstår att ni har ett mål mer er resa. Kanske har ni en tid att passa, en tidslinje att hinna med, kanske är det någon som väntar på er längre fram på vägen. 
Precis som ni har även vi det. Yrkesmässig trafik framförs sällan på vägarna bara för skojs skull. Vi har våra mål med resorna även vi. Jag förstår att min resa kan vara lite jobbig för er att hinna ikapp eftersom jag går lite långsammare. Men precis som er har även jag ett mål. Ett jobb. Någon som väntar. 
När då något plötsligt och oförutsägbart händer i trafiken som leder till ett stopp drabbar det många hårt, och jag kan nog nästan svära på att det drabbar mig hårdare än dig, kanske går trafiken förbi lite långsammare i det läget, men det som händer är att du kanske blir någon minut sen till det där viktiga mötet. För oss ställdes inte bara hela dagen in utan kommande vecka. Hela vår verksamhet förändrades, och tro mig, hade jag kunnat välja så hade det aldrig hänt. 

I Måndags råkade vi ut för en smärre olycka med vårt ekipage på en tungt trafikerad väg i Norrköping. En dåligt vald plats för ekipaget att ge med sig, men med tanke på omständigheterna så hade det kunnat vara tio gånger värre. Vi hade lika gärna kunnat tagit upp hela vägen och bromsat allt. Denna gången blev det så pass lyckligt att ett körfält helatiden kunde vara öppet och trafiken kunde flyta på utan stopp, något långsammare och lite osmidigare men ni kom fram. Vi å andrasidan stod still och jobbade på vårat yttersta för att så snabbt vi kunde göra det möjligt få bort ekipaget från vägen och öppna upp filen igen. Vi gjorde det vi kunde. Så snabbt vi kunde. För tro mig kära bilist, jag om någon ville inte stå just där, just då. Eller allra helst inte alls. 
Så ni som passerar hängandes på era signalhorn, varför gör ni det? Vad i er vildaste fantasi får er att tro att vi valt att ställa oss där, eller har ni någon bild i ert huvud som får er och tro att just er siganlhorn skall få våra maskiner att på ett magiskt sätt laga sig själva och göra så att vi enkelt kan köra därifrån. 
Eller du herre i medelåldern i en svart mercedes som välvilligt stolt visade upp ditt mellanfinger i rutan välriktat mot oss medan du passerade, var det ett magiskt finger som lagar en trasig hitch? Isåfall vill jag meddela dig att ditt finger just där och just då var slut på magi. För det hjälpte inte. 

Jag hoppas ni alla som passerade oss den dagen förstår att vi ej stod där med vilje, att det ej var vår avsikt att förstöra även er dag. För låt oss inse, ingen av oss vill stå med trasiga fordon längs vägen. 
Jag hoppas mitt budskap går fram, jag hoppas ni kan förstå och hädanefter ha överseende med händelser som dessa. Och du med fingret, jag hoppas det går att laga så du ifortsättningen kan hjälpa andra maskinister i nöd. 



\n
\n
\n
 

\n
\n
 
\n

 

\n
\n
 
\n
\n
 
\n
 
\n
Barbie 
\n